söndag, juli 12, 2009

Man vet aldrig vad som händer,

eller hur? Det är väl även det som gör livet värt att leva, att bakom varje hörn dyker något nytt upp...?

I alla fall...efter min filosofiska introduktion skall jag meddela att jag fick ett mail från studera idag. Jag hade fått mitt antagningsbesked. AJUSTE..tänkte jag. Vad var det nu jag sökte då? Jo, jag var tvungen att logga in för att se det, så bra koll hade jag.

Egentligen är det ju ingenting att bry sig om, men till min belåtenhet så stod det ju ändå antagen på beskedskolumnen. Jag hade ju tom glömt bort att jag sökt.



Ja, den där utbildningen verkar sjukt intressant dessutom. MEN. Nu är jag här, och det är här jag skall vara en stund till. Kul att se hur livet kan korva till sig va?

Igår var det för övrigt exakt 2 månader sedan jag flyttade till Italien. Lite anniversary på det hela. Det har gått snabbt, men oj så mycket jag har lär mig. HUR LÄNGE JAG STANNAR...?

VEM VET?! :)

16 kommentarer:

  1. Stanna här det är meriterande om du kan Italienska perfekt. Sen ser de flesta arbetsgivare possetivt på att man har erfarenhet av att jobba utomlands. Man anses då ha lite framåtanda och vara arbetsvillig. Det smäller högre en vilken examen som helst. Destutom utan att dra på dig studieskulder.Jobba här och få ett gott omdömme är en investering för framtiden.

    SvaraRadera
  2. Håller med ovan kommentar! Grattis till antagningen! Jag kom också in på sökt utbildning, har bestämt mig för att go-all-the-way, dvs fixa en master. Dock på distans! Ska lägga ut som tips till utlandssvenskar imorgon och hur man gör.

    SvaraRadera
  3. Vem vet inte du, vem vet inte jag : ) Jag tycker att du skulle komma tillbaka i Sverige, men jag har min ideer om Italien (och jag är italienare). Men du är också bara 20 år gammal, så kanske du ska ett bra livs erfarenhet i Italien.

    Alessandro

    SvaraRadera
  4. Alessandro: Hur kommer det sig att vi svenskar drömmer om Italien medan du liksom tänker tvärt om? Menar inget illa, bara en fundering ... Mötte en italienare förra sommaren som verkade sjukt sugen på att flytta till Sverige också - enlighten me, please?! :)

    SvaraRadera
  5. Det är lång att förklara, och kanske jag behöver lite engelska : ) Italien är ett fantastiskt land för att turista, men det är omöjlighet att bo där, eller att tänka på framtiden. Och jag faktiskt är i Sverige "by chance", alla europeiska länder är bättre än Italien för att leva tror jag. Sedan jag jar lärt mig att uppskatta Sverige, och bestämde mig att stanna, även om jag har inte flickvän : )

    Men om Italien. Det är ett land för gamla människor. Om du är ung, om du är utbildad (jag har en PhD i Biokemi och farmakologi), hittar man inte ett bra jobb, man har en dålig lön, man kan inte tänka på att ha en framtid. Sedan finns kyrkan som bestämmer för dig (inte sambo, inte abort etc), och racistiska politiker osv.

    Jag (och många italienare som jag), vill bara ha ett möjlighet att utveckla, att ha ett bra jobb utan att fråga till "pappas vänner", utan att ha 1000 euro per månad. När jag var på universitet var vi 30 personer. 27 arbetar nu utomlands. Och nästan halv av mina vänner from gymnasiet samma sak. Italien tappar bort utbildad människor, eftersom det finns inte karriär för dom, men bara för vänners vänner. Det finns absolut inget meritokrati, bara korruptioner på alla nivå.

    Och kvinnor har inte samma rättigheter (bara på papper) som män, omosexuellar är hotad, det är ett jätte dåligt samhället. Och jag är inte kvinna eller inte omosexuell! Men man måste hjälpa dom tycker jag, eftersom vi är alla detsamma. Jag menar inte att Sverige eller andra länder är perfekta, men det inte svårt att vara bättre än Italien på det. Tyvärr, eftersom jag vet hur många bra saker och fantastiskt folk finns där.

    Men, som sagt, alla som är lite utbildad, eller kan göra något, flyttar utomlands om de kan. Och jag förstår varför.Och jag skrev allt på svenska (men många fel kanske!)

    Ale

    SvaraRadera
  6. Jag skulle stanna i Italien...säker) men Alessandro har väl rätt,det är vad man prioriterar...för mig har en karriär aldrig varit viktigt,jag är lyckligast med min familje runt omkring mig,skulle gärna vara hemma och ha måååånga barn! anledningen att jag bor här är att vi har det bättre ekonomiskt...vi resar mycket...men på den andra sidan ,bor man i Italien behöver man ju knappt resa ,allt finns där du behöver)baci Cleo

    SvaraRadera
  7. Wow, så underbart att vakna till denna diskussion, fortsätt så!

    =>Luriopalia, jag har ungefär samma tankar som du, att det kmr ses som något positivt när jag returnerar till Sverige, att jag lyckats skaffa mig både jobb och språkkunskap som heter duga.

    =>Ordnassel, jasså italienare säger du?! Bra skrivet tycker jag. Du skall se mig skriva italienska... läskigt.

    Ang din text så måste jag erkänna att jag ser allt det. Jag noterar konstant saker som är bättre i Sverige, men på samma gång inser jag att det finns saker som är sämre i Sverige. Men alla dina exempel är klockrena, och du borde ju veta, om man säger så :)

    SvaraRadera
  8. =>Alexandra, vettu jag har faktiskt träffat 2 italienare som seriöst vill flytta till Sverige, och båda vill att jag ska lära de svenska.

    Vi har väl ett mer attraktivt land än vad vi tror?

    SvaraRadera
  9. =>Johanna, danke, det skall läsas, och grattis själv!

    =>Cleo, jag förstår vad du menar. Man har en skön frihet i Sverige, möjlighet att resa och allt fungerar. Men visst är det underbart med stranden i närheten på riktigt.

    SvaraRadera
  10. Alexandra: jag kommer att snart skriva om varfòr svenskar gillar italien och tvàrtom. Har talat med lite folk..:=)

    Ang. alla inlàgg: Jag tjànar mer àn 1000 euro/màn. Fòrst visa vad man gàr fòr och sedan ha en lònediskussion. Jag har fàtt jobbet pà egen hand, jag har inga kontakater hàr (det àr t.o.m. mitt andra jobb pà fyra mànader!). Kyrkan verkar ha inflytande fòr de som tror pà tjoxet, annars verkar sicilienare i Ragusa vara vàldigt fria. Jag har fàtt intrycket om att det skiljer sig vàldigt mycket beroende pà region. Jag lever vàldigt svenskt och tànker behàlla det sà, dàremot màste jag respektera samhàllet. Hitta en balans....men allt àr mòjligt! Lycka till!

    SvaraRadera
  11. Johanna, de är bara fira månader du bor där... vänta litet och du får se. Tyvärr!

    SvaraRadera
  12. Jag kan förklara bättre kanske : )

    Jag är mycket glad att du har fått jobb, men en lycklig "case" betider inte mycket tyvärr. Jag kan också få mer en 1000 euro i Italien, men varför när jag kan ha 3-4 gånger mer i ett annat land? Och (den viktigaste) jag kan vara uppskattas för vad jag gör utan för mina kontakter? Det händer ofta att kvinnor måste saäga att de vill inte ha barn vid en "interview" om de vill ha jobb. Och chefer är ofta gammla, jag är nästan chef och är 31, i Italien det var "impossible", jag är som ett barn där. Som sagt alla utbildad vänner som jag har bor utomlands. De få som bor i Italien har dåligt jobb, kan inte gifta sig, kan inte tänka på framtiden.

    Och jag vill inte gifta mig i framtiden kanske, varför kan jag inte bo med min flickvän och ha rätter? Du kanske ser inte inne i samhället just nu, men kyrkan bestämmer allt, även om du ser inte det. Kan du ha en "in-vitro fertilization" i Italien? Nej, kyrkan bestämde nej, och nästan alla i Sicilien röstade för det (de gick inte till folkomröstning). Dina vänner också tror jag, fråga dom. Och nästan 60% i Sicilen röstar för Berlusconi... även om många av de som jag känner är underbara människor där. Bor pojckvänner och flickvänner tillsammans som sambor? Och tänka på dina barn (om du vill ha), som ska ha en "crocifisso" i skolan varje dag.

    Eller på alla tjejer som vill ha en abort och måste resa kilometer för att hitta en läkare som vill hjälpa dom.

    Som sagt, allt är möjligt, jag håller med. Och de finns några som föredrar sina privata liv (eller solen och havet, varför inte) till andra saker. Den viktigaste är att vara okay med sig själv, så klart : )

    Sverige är inte perfekt eller!

    SvaraRadera
  13. Intressant, alltsammans! Kul med en sådans respons!

    Miranda: Ja, kanske. :) Det verkar som om det beror på vad man prioriterar. Som någon nämnde här så är jag nog inte heller så karriärinriktad - dvs. jag bryr mig mindre om mängden pengar jag tjänar om jag har ett jobb jag trivs med och med livet.

    Johanna: Gör gärna det! Väntar med spänning! :)

    SvaraRadera
  14. Alessandro: Den stora nackdelen som slår mig i det du skriver är väl just hur dyrt det är "att sätta bo": att gifta sig och skaffa ett eget hem. Man skaffar ju bara ett tomt skal till hem som man får fylla, vad jag förstår. Har hört att det är likadant i Grekland ...

    Den andra nackdelen verkar vara människors hm, okunskap eller "naivitet" kring politiken. Jag har aldrig förstått hur de kan rösta fram en man som Berlusconi - han utstrålar otrevligheter tycker jag. Men, men ...

    Tack för att du tog dig sådan tid & möda att svara!

    SvaraRadera
  15. Sista kommentaren från mig: Jag har tre sicilienska par runtomkring mig som bor sambo och de vill absolut inte gifta sig. Vi kvinnor får exakt samma barn-fråga på våra jobbintervjuer i Sverige. Däremot är det mycket intressant att när jag sökt arbete här och viljat tala med "direttore"/chefen så är det 80% kvinnor som säger "pronto" på andra sidan. Jag är övertygad som att det skiljer sig väldigt mycket regionalt, det säger Ragusani här och är något jag börjat se först nu. Alla länder har sina dåliga och bra sidor...men byter man land måste man gå in med öppet sinne och ta in bad and good things. Än så länge kan jag inte uttala mig så mycket om samhället, bara det jag lärt och sett hittills.

    SvaraRadera
  16. Hej Johanna! Men dina vänner som bor som sambo har inga rätter. Om en av dom blir sjuk eller dör eller vad som helst, den annan kan inte gå på sjukhuset, har inte rätter om pengar eller lön från partner. Det är ett stort problem.

    Jag håller med att alla länder har bra och dåliga sidor, jag blir så "mad" med Sverige ibland! : )

    SvaraRadera