fredag, oktober 23, 2009

För exakt 6 månader

sedan kom den här bomben in på min mailbox.

Ett erbjudande om jobb i Italien som kom att kasta omkull min vardag så in i helv***e.

Fredag kväll, jag är äntligen klar med den 1-åriga, teoretiska delen av min utbildningen och ska påbörja min praktik måndag morgon. Den fredagskvällen, ja då får jag jobb. I Italien.

23:e april, efter att jag varit på intevju 2-3 mars, nästan två månader senare och förlorat allt hopp.. och verkligen slutat fundera på jobbet överhuvudtaget - ja då, får jag jobbet.



& hur, via telefon? Nej via mail. Mail?! Ja, chock de också. Nu i efterhand förstår jag, min chefskollega har en del bollar i luften så att säga.

Funderade på det faktum att det är 6 månader sedan jag fick jobbet. Hur jag, för 6 månader sedan fick en stor chock när jag såg mailet, Markus var på gymmet och jag visste faktiskt ärligt talat inte vad jag skulle göra.

När Markus kom satt jag ner på köksgolvet och kollade på den ugnsbakade kycklingen.. och försöka förstå att jag skulle flytta till Italien.

För flytta skulle jag, trots all min saknad och längtan efter Markus skulle jag flytta, flytta! För att man säger inte nej till en sådan här chans!

Mitt största argument var just det; man säger helt enkelt inte nej = ja. Gick in med tanken om att jag måste testa och" jag kan ju alltid åka hem, det kan jag ju. " Som om jag hade nöjt mig med att testa.

Så jag bestämde mig, ordnade allt som behövdes och lyckades börja jobba bara 2 veckor senare. Den nervositet jag kände när jag satte mig på flyget; nytt land, nytt jobb, nya människor.. eller främmande land, främmande jobb och främmande människor; har bara gjort mig starkare och starkare.

..och nu är jag här.

Valde bort alla aktiviteter för kvällen. Ville bara strosa för mig själv. Promenerade 2h efter jobbet, filosoferade och ska snart ta och titta på en film. Vila upp mig och njuta lite av att jag åstadkommit en del.

5 kommentarer:

  1. Ja livet kan vara vàldigt spànnande emellanàt. Man fàr ett helt annat sjàlvfòrtroende nàr man har vàgat sig pà och gjort nàgot som du precis har gjort. Detta kommer du kunna bàra med dig resten av livet :)

    SvaraRadera
  2. Ahahhaa....så roligt att de började mailet med "OK Miranda!" ist. för Dear Miranda eller Best Miranda....

    Tiden går fort i detta land...och vilken erfarenhet du bär på nu!

    SvaraRadera
  3. Får man fråga hur du fick jobbet? Customer care är något som jag själv kunde tänka mej att jobba med, och pratar svenska och finska... Har du ekonomisk utbildning eller? Själv är jag inom förvaltning och statsvetenskap, tycker att det borde vara helt möjligt att hitta något, men var tusan ska man börja leta?? Söka jobb i Italien liksom, suck...

    SvaraRadera
  4. =>Du har rätt Helly, och det ska jag :)

    =>Johanna, haha hela mailet är lite kul. Snacka om att get down to business direkt ;)

    =>Marina, hej och välkommen tll bloggen. Min titel må vara Nordic Customer Care men jobbar en hel del med försäljning och marknadsföringen också. Har ingen ekonomisk utbildning, däremot KY-utbildning inköpare. Fick inte jobbet på grund utav de meriterna tror jag utan för att de tyckte om mig som person, jag kunde sälja mig själv, hade rätt språkkunskaper samt var villig att flytta till Italien. Jag tror inte min utbildning hade något att göra med valet om jag ska vara ärlig, jag nämnde att jag pluggat ekonomi och logistik och de var positivt.

    Jadu, varför inte? Jag trodde väl aldrig att jag skulle få jobbet egentligen, men jag fick det. Så man vet aldrig! De hade säkert över 100 sökande men fick jobbet.. ja ibland sker osannolika saker. Fortsätt kämpa :)

    SvaraRadera
  5. Tack för svaret! Trevlig blogg du har förresten!

    SvaraRadera