Svizzera!!

Idag damer och herrar har jag haft en mycket häftig och otrolig dag! Jag kommer alltid att minnas dessa mäktiga berg!

Idag var jag uppe i bergen som velat väldigt länge. Visst det finns inte supermycket här, men det finns berg, och de är mycket vackra! Hur gör man då? Jo, man åker med det röda tåget från Tirano, och tar sig in i Schweiz. Det är faktiskt mycket kännt och uppskattat.


Jag hade inte riktigt förstått att vi skulle in i Schweiz så jag hade inte ens med mig mitt pass! Schweiz är ju inte ens med i EU! Ingen panik gott folk, det var som tur var ingen som frågade ;D


Så vi tog oss upp klockan 6, jag Silvia och hennes mor och mötte upp ett 50-tal resande i klubben "Viaggiatori liberi" - fria resenärer. De reser mycket själv men fixar även ihop sådana här små trippar; det var folk mest från norra Italien men även tom hela vägen från Sicilien.

Vi som skulle promenea gick av innan de andra. De pigri (lata) fullföljde tåget till St Moritz (kommer jag också göra vid nästa tur, måste ju se St Moritz också!) Så av de startande 50 var vi ungefär 20 som skulle promenera.

..och vilka berg, och vilken mäktig utstrålning, och vilken underbar dag!! Jag är typ alldeles salig! Att få promenera och prata i alla dessa alpers närhet.. och den friska luften.. och den ståtliga och mäktiga tysthet. Jag trivdes som fisken i vattnet. Jag hade kunnat fortsätta en vecka till.

Tåget tog ung 1h, ch då var vi uppe på 1600 m.ö.h, sedan började vandringen uppåt. Vi promenixade nog ca 1,5-2h innan vi stannade och fikade en stund. Allt i sakta och behagligt tempo, och vi hade väldans tur med vädret också. Behagligt, tom varmt uppe på den höjden! Alla som sa att det skulle bli en dålig dag, tji fick de!

Kolla så vackert.. tryck på bilderna för att se de större!

En tapper skara på 6pers av dessa 20 vandrare fortsatte ännu mer uppåt. Upp mot högre breddgrader! Hade som tur var lånat både skor, byxor, underställströja och jacka av Silvia så jag var tutto aposto så att säga. Perfektta vandringsskor för alla dessa stenar, annars hade det gått åt hel***e

Möter oss gör smältvattnet från toppen (vi kom himla nära) som var alldeles iskallt och gott. Jag tror vår lilla extra tur tog oss ca 2h.

..och så tillbaka igen!

Jag kommer tillbaka, det är ett som är säkert! Jag är alldeles kär i all denna miljö.. trots tröttheten i benen.

Innan hemgång (efter kanske 5h vandring), ännu mer chiacchere och även lite energikickar! Det har verkligen varit superkul att åka såhär i grupp, man tjattrar, lär känna folk som man annars aldrig hade haft chansen att prata med! Alla är ju även där just för att de trivs att resa på det här sättet; i grupp, sällskap och mycket sociala. I blandad ålder, kul!

På väg tillbaka var vi modiga och satte oss i den vagnen utan tak "panorama"-vagnen. Det var faktiskt inte så kallt som man kan tro, vi hade väl ungefär 15 grader, hade ju lika gärna kunnat råka ut för 5 grader. "Nere" där jag bor har det varit ca 25 grader.

Världens sötaste tåg! Ett av unescos världsarv.

Lycklig Miranda... och lycklig Silvia. Så kul att jag har hittat Silvia med likadana intressen, ingen annan här gillar att röra på sig. Är supertacksam att hon tog med mig, fixade alla kläder åt mig osv! Supergrym! Jag sov ju över hos henne dessutom för att vi var tvungna att gå upp så tidigt.. och hon har mycket intressanta saker. Kommer att berättas om vid senare tillfälle.

Kan man titta sig mätt? Nej!!

Nu är huvudet och kroppen helt slut. Ska definitivt upp igen nu när jag vet hur och var man ska ta sig. Vem vill komma och uppleva bergen?'

Varför blir jag så förälskad? Jo för att jag älsar att vandra i naturen såhär, även om jag inte gör det alltför ofta. Men jag älskar det, man känner sig så liten, och naturen känns så mäktig. Att man har möjligheten att uppleva dessa på så nära håll.. aa nej jag är nog lite tagen :)