Det här med kontrakt.

Jag började arbeta för mitt italienska företag 11 maj i år, och skrev på ett kontrakt fram till 31 december. När jag sedan började arbeta så hade jag hela tiden tanken att åtminstonde stanna i 20 veckor. Varför? Jo för att jag har haft 20 veckors praktik för min inköp/logistik-utbildning. Snacka om att slå två flugor i en smäll va?

Så när jag fick det här kund/leverans-arbetet fick jag möjlighet att i samband med att jobba, flytta till Italien, förbättra språket m.m. även fullfölja min 1,5 års KY-utbildning.

Nu har jag fullföljt 20 veckor, eller för att vara mer exakt, den här veckan är min sista och tjugonde vecka av praktik. Inget som mitt företag har en aning om såklart, då hade jag fått jobba gratis. Så mål 1 är klart. Mål 2 är att arbeta hela kontraktet ut. Mål 3 börjar komma smygandes nu... kanske vill jag stanna.

Jag har hela tiden tänkt "Den 31 december, då åker jag hem" eftersom jag trots allt har det mesta i Sverige; familj, lägenhet och pojkvän. Jag har inte haft tanken att verkligen flytta utomlands, på riktigt. Bara temporärt.

Ju längre tiden går börjar jag liksom snegla mot våren. Allt jag arbetar med, allt som oftast kommer det upp januari, mars, juni osv. Allt mer börjar jag känna för att kanske stanna. För att kanske vara kvar en stund till, lära mig mer, osv. Allt mer börjar jag fundera på hur mina chefer tänker angående kontraktet. Allt mer börjar jag oroa mig över mitt jobb, stressa upp mig när det inte går som det går osv. Jag var mycket lugnare i början, och inte alls lika motiverad. Då ville jag bara göra ett bra jobb, nu vill jag göra ett ruskigt bra jobb.


Så nu står jag här, 3 månader fram tar kontraktet slut. Ska be att få ett svar om ca 1 månad, och se om jag får ett. Visst det är inte världens bästa jobb, och ibland är jag less, men jag har fullt med härligt ansvar och lär mig mycket, samt börjar verkligen tycka om stället. Så 6 månader till, ja det vill jag nog. Undra vad Markus kommer att säga om det här, tur att han aldrig läser min blogg..

Om inte det blir förlängt är det inte hela världen, börjar blicka ännu längre bort nu, mot Australien eller Sydamerika? Utvecklas, äventyr, nya miljöer! Mig kan man då inte hålla instängd.

Men så ser de i alla fall ut gott folk, så det blir intressant att få veta om ett tag, och vem vet, jag kanske ändrar mig. Allt kan ju hända. Lovar att hålla er uppdaterade på jobb/livssituationen i Capuccino-land.