fredag, september 25, 2009

Allora, hemma i Stoccolma..

och det känns okej. Det känns skönt, bekvämt och bra. Jag har nog börjat vänja mig vid dessa "månadstripparna" hit och dit. Nästan exakt en månad sedan jag var i Stockholm senast.

En mycket rolig flygplatsupplevelse. Jag är nog lite översocial ibland, men jag har insett att man missar mycket roliga och intressanta människor om man inte tar tag i möjligheterna att lära känna folk. Började prata med en tjej från Torino som skulle flyga för första gången, i min ålder och vi klickade direkt. Jag tog henne under mina vingar, supervana "flygaren" nuförtiden ju. Nej men ärligt, hon var jättetacksam och vi snackade bort 2h i ett naffs! Är inte sånt underbart?!

Kommer hålla kontakten, antingen träff i Milano eller att jag kommer och hälsar på i Torino osv. Hon hade för övrigt världens häftigaste efternamn; Mozzarelli! Så jag frågade om hon vill gifta sig, och fick ett ja! ;) Min dröm; Miranda Mozzarelli...

(Läste om Italien och drack en pocket espresso på flyget. Nej jag är inte beroende av Italien...)


Sådär, nu är man alltså i den gamla staden igen. Med en lång och skön helg framför sig. Känns otroligt lugnande att ha lite vilotid. Slängde mig direkt ner i världens skönaste soffa och titta på min stora tv med mitt underbara hemmabiosystem. Utan tv i Italien har väl givit mig lite abstitens...

7 kommentarer:

  1. Vad skrev tidningen ? Det verkar interessant : )

    SvaraRadera
  2. Det var en lång artikel om Modena, och framförallt balsamicon ;)

    SvaraRadera
  3. Roligt att du trivs sà bra i italien. Onskar att jag oxà kunde fà kontakt med tjejerna hàr... Har du nàgra tips..? Sicilienskorna bara ser pà mig med ett djupt hat i blicken... lite òverdriver jag men inte mycket ;-)

    SvaraRadera
  4. Hej Helly! Om jag ska vara ärlig så tycker jag faktiskt att det är svårt att få kontakt med tjejr i Italien. Med grabbar är det en hel annan sak. Mina två nära tjejkompisar är ju kollegor, och då är det ju enklare.

    Jag tror vi har svårigheten att vi kommer fram som några som "tror att vi är något" vi från nordiska länder, för att vi har mycket, kan mycket och säkert gärna pratar om det. Så det jag har försökt göra är väl att tona ner det där "Pero in Svezia..." för att inte råka bli en besserwizzer i mångas ögon. Åtminstonde till en början. Samtidigt är jag stolt över det jag har och kan, så jag vill ju inte ändra på mig direkt. Blir liksom en kompromiss I guess.. äh jag vet faktiskt inte, jag har ju trots allt inte så många tjejkompisar i Italien :/

    SvaraRadera
  5. Det finns också ett annat problem! Svenska tjejer har en speciell "reputation" i Italien (tyvärr), så italienska tjejer tror att ni vill ha deras pojkvänner ; )

    SvaraRadera
  6. Nej, de är de som vill ha oss ;D

    SvaraRadera
  7. Jag tror att killar alltid är lättare att få kontakt med (undrar varför haha) men jag har samma sak i Sverige,det var väldigt svårt i början att bli vän med svenska tjejer och hade mest och har fortfarende mest utländska vänner,och jag är lite översocial med,tjejer är väl lite svårare att lära känna,framförallt om dom är därifrån och redan har alla sina gamla kompisar.Cleo

    SvaraRadera